Välkommen‎ > ‎

Dialog om äldreomsorg

Sammanfattning av medborgardialogen om bättre äldreomsorg

 

För miljöpartiet är det mycket angeläget att föra en aktiv dialog med alla medborgare. Som politiker måste vi ta del av hur vår och andras politik påverkar medborgarna och finnas tillhands för samtal. En stor del av kommunens budget går till äldreomsorg.    

   Därför genomförde Gröna Seniorer (inom Miljöpartiet) en medborgardialog om bättre äldreomsorg i Norrtälje 7 april 2014.

   Det blev ett lyckat möte, 40 personer hade samlats och fick höra Annika Wåhlin sammanfatta en del viktiga synpunkter på bra äldreomsorg. Annika är ordförande för Bravå, som är en sammanslutning för ett stort antal organisationer bla vårdförbundet som Annika representerar.

   De har sammanställt 17 viktiga aspekter som ska beaktas i äldreomsorg för att  den ska hålla höga kvalitet (läs om dem på BRAVÅs hemsida, https://www.vardforbundet.se/BraVard/Kvalitetskrav). Viktig  information kom från Linköpingsmodellen kring slopad biståndsbedömning för hemtjänst. En liknande förenklad modell finns i Norrtälje, kanske finns det möjligheter att ytterligare förenkla och öka de äldres makt?

   Vi fick höra Helena Linus föreståndare berätta om hur personalen jobbar i kooperativ form på Rallarrosens äldreboende för dementa i Täby, det drivs av Norrorts omvårdnad ekonomisk förening. Det verkar vara en bra verksamhet, men eftersom de bara har nio boende och är ett gäng eldsjälar har det varit tufft med ekonomin, administrativa åtgärder och dokumentation.

   Min spontana reflektion var att just småskaligheten och möjligheten att bestämma själva är en oerhörd tillgång liksom att vara ett litet gäng med samma idéer om hur omsorg ska bedrivas.

   Kanske skulle man kunna kombinera fördelarna med det och ett större bolags fördelar med att låta ett antal enheter i Tiohundra bedrivas som intraprenader?  Kooperativen kunde i så fall kvarstå  inom bolaget, där de kunde få stöd med hur man sköter ekonomi, dokumentation och utvärdering, men i övrigt få bestämma och låta eventuell vinst gå tillbaks in i verksamheten.

   Därefter visade jag några videosnuttar med intervjuer med en enhetschef för Gerdas äldreboende i Göteborg , ett mycket uppmärksammat kommunalt boende med 96 lägenheter varav 32 är avsedda för personer med demens.

   Chefen började för två år sedan med att gå runt till all personal och intervjua dem bla med frågan: ”Skulle du vilja bo här eller skulle du vilja att dina närstående bodde  på det här stället ?”. När varenda en svarade nej förstod dom att dom vara tvungen att göra om hela vården och inriktningen.

   Lösningen blev att cheferna delegerade ett antal beslut till personalen och att både personal och hyresgästerna ingick i ledningsgruppen och fick vara med att bestämma. Det skulle var ett ”boende på riktigt ” och inte ett där hyresgästerna bodde på en arbetsplats där personalen bestämde.

   Efter ekologisk och vegetarisk välsmakande förtäring vidtog givande gruppdiskussioner.

Några synpunkter som framkom:

Stor oro för att inte få den vårdnivå och det boende man skulle vilja ha och att få hjälp när man behöver det.

Färre personal ska göra mer, bland annat städa och sköta mer dokumentation.

Inga vikarier när personal blir sjuk.

Hög stressnivå och höga sjuktal bland personalen. För hög omsättning av person gör också att de äldre får relatera till för många olika personer.

Vad är viktigast att ändra:

– Ekonomisk hållbarhet. Ta bort sparbetinget i äldreomsorgen.

– Möjlighet till badkar med varmt vatten. Bastu.

– Flexibla äldreboenden med möjlighet att börja boendet med enbart tillgång till matsal och personal i huset på natten, för att sedan kunna öka på vårdnivån upp till dygnet-runt-hjälp när det behövs.

– Lyssna på dem som jobbar i verksamheten.

– Tillagningskök på boendena.

– Fler parboenden.

– Kontaktperson för dem som har många vårdkontakter, en som kan hjälpa till med samordning och vara spindeln i nätet.

– Läkemedelsgenomgång och skriftliga besked om varför en medicin ändrats.

– Fler avlastningsplatser för demenssjuka.

– Att identifiera behoven tidigt.

– Ett äldrecentrum på till exempel på ROS med personal som jobbar med äldreomsorg samlad inklusive en vårdcentral med geriatriskt kunnig personal.

Endast 1,6 procent av sjuksköterskorna i Sverige som jobbar med äldreomsorg har geriatrisk vidareutbildning. Det måste bli ändring på det.

Kunna få äta gemensamt i en trevig restaurang.

Hur vill vi ha äldreomsorgen om 5 år?

Samlad geriatrisk kompetens med sjukvårdsresurser, husläkare och intagningsavdelning för korttidsvård och utredning. Demensmottagning, tillgång till varma bad, rehabilitering, hörselvård, synhjälp, dietist, restaurang med mera.

– Trygghetsboende i mysig miljö som i Danmark.

– Tydliga, enkla, objektiva kvalitetsbedömningar av hemtjänst och äldreboenden.

– Äldreboende i markplan och nära trädgård. Möjlighet att kunna ta sängen ut i trädgården.

– Smågrupper i matsalen/restaurangen där man kan sitta tillsammans med andra som fungerar någorlunda likadant, den boende väljer själv.

– Äldreboende med arkitektur som tar vara på estetik och funktion som hos antroposoferna i Järna.


Bengt Annebäck

Comments